Kommunens hållbarhetsarbete

En hållbar utveckling är allas ansvar. Växjö kommun arbetar för att ta sitt ansvar i frågor om miljö, mångfald, folkhälsa och tillgänglighet. Här kan du läsa om arbetet för och med strategisk hållbar utveckling.

Hållbarhet och hållbar utveckling är inga enkla begrepp. Växjö kommun använder Brundtland-kommissionens definition: En hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov.

Agenda 2030 och Växjös hållbarhetsprogram

Världens länder har i FN tagit beslut om 17 mål för hållbar utveckling. De kallas också Globala målen eller Agenda 2030. Växjö är aktiva i det arbetet och kommunen började under 2018 arbeta för att ta fram ett program för hur Växjö ska nå hållbar utveckling. 15 oktober 2019 beslutade kommunfullmäktige om att anta hållbarhetsprogrammet ”Hållbara Växjö 2030” som gemensam färdriktning för ett mer hållbart Växjö till 2030. Grunden till programmet ligger i FN:s 17 globala mål inom ramen för Agenda 2030. Programmet består av:

• en deklaration
• fem målbilder
• nio utmaningar
• tre principer för genomförande

Programmet ger en gemensam bild av vilket Växjö som ska eftersträvas. Programmet ska även skapa hållbara förutsättningar för alla som bor, lever och verkar i Växjö kommun samt inspirera och ge underlag för andra aktörer inom kommunen och i världen att arbeta i samma riktning.

Nu tas nästa steg i arbetet genom att ta fram indikatorer för hur programmet ska följas upp tillsammans med stöd för implementering, kommunikation och framtagande av forum och former för hur samverkan kan ske med andra aktörer.

Dialog är viktigt

Inom kommunens arbete med hållbar utveckling finns projekt Vision 2050. Det ska ta reda på vad kommunens intressenter (invånare, organisationer, företag, med fler) tycker utmärker Växjö kommun, vad som kännetecknar ett gott samhälle år 2050 och vägen fram till detta. Det kan vara frågor som:

• hur skapas förutsättningar för en hållbar utveckling – miljömässigt, ekonomiskt och socialt?
• Hur ska kommunen se ut rent fysiskt?
• Vad är ett gott samhälle när det handlar om boende, utbildning, vård, kultur och idrott?
• Hur skapas förutsättningar för företagande och arbete?

Projekt Vision 2050 samverkar både med arbetet med hållbarhetsprogrammet och med kommuens styrande huvudprocesser. Det görs genom att utveckla dialoger - invånardialoger som metod och arbetssätt, det blir en del av utvecklingsarbetet inom Växjö kommun.
Om invånardialogerna
Om Agenda 2030

Politiskt hållbarhetsutskott

Från och med 1 januari 2019 finns kommunstyrelsens hållbarhetsutskott, KSHU. Det ersätter tidigare integrations- och mångfaldsberedningen samt miljö- och hållbarhetsberedningen. KSHU är kommunstyrelsens förberedande organ för strategiska hållbarhetsfrågor. De ska implementera och följa upp kommunens hållbarhetsprogram, Hållbara Växjö 2030. Magnus P. Wåhlin (MP) är ordförande för hållbarhetsutskottet som kommer att ha fem ledamöter och fem ersättare och ska ansvara för att ta initiativ internt och externt inom utskottets sakområden.

För länge sedan

• Växjö kommun arbetade tidigt för en bättre miljö. Starten var när politikerna enhälligt beslutade om att rena Växjös förorenade sjöar 1969. På 1970-talet började restaureringar av sjöarna som förbättrat kvaliteten på vattnet i Trummen och de stadsnära sjöarna.
• Förenta Nationerna antog 1992 Agenda 21, ett handlingsprogram på en miljökonferens i Rio de Janeiro. Växjö kommun beslutade om en lokal Agenda 21-strategi 1999.
• 1993 antog Växjö kommun en lokal miljöpolicy och 1996 beslutade Växjös politiker att Växjö ska bli en fossilbränslefri kommun.
  
• 2006 ersattes Agenda 21-strategin med ett politiskt antaget Miljöprogram för Växjö kommun.